disposableteen

Jag är arg för flera saker! För det första är jag arg för att jag aldrig kan få vara glad en hel jävla dag, utan jag måste gå upp och ner som om jag har ständig pms, för alltid när jag har en bra dag blir jag störd av något! Massa skit har hänt idag och jag vill bara kasta saker runt omkring mig just nu, nu ska jag börja låsa in mina saker i rummet.
Imorse hade jag en bra dag. Jag kände mig snygg idag. Jag börjar överraska mig själv, för jag har hittills haft klackar på mig varje dag i skolan, och i princip varje dagsen i lördags. Soool, I love them shoes you gave me! Har redan börjat slita på dem liksom.. Så nice, nice. Kort dag också, bara en lektion så slutade jag halv tolv. Kom hem och gick ut med hunden med Sabina som plötsligt hade blivit glad på mig eller nåt. Hon har varit lite kall de senaste dagarna, jag vet inte. Så möter vi Robban utanför porten så jag går upp med hunden så länge så de skulle få prata ifred och sådär. När jag kommer in i lägenheten ser jag att ett par av mina skor ser.. Buckliga ut i hälen. Så jag släpper hunden och så kollar jag närmre på dem. De har alltid legat längst ner på skohyllan, under alla andra skor, och nu är hela hälen söndertuggad... Det går säkert och böja tillbaka och forma om, men SKITSNYGGT och ha massa bitmärken på hälen. Så jag plockar fint ihop alla mina skor och lägger in dem i klädkammaren som är ÖVERFULL. När de kommer in tycker jag att jag har en lagom kylig röst, och de typ rycker på axlarna och går in i rummet. Jag ska vara realistisk, skorna använder jag inte så värst mycket, och skulle använda kanske bara ett par gånger till, men jag sparade dem till olika släktträffar osv, för det är där de passar in. Men rena principen att de inte ens ERBJUDER sig att ersätta dem gör mig skogstokig. Tänk om det var skor för tusen spänn?! Jag är iaf glad att Fiio har mina tusenspännsskor just nu alltså!! Fan jävla otacksamma, ohyfsade, ouppfostrade horungar som vi tar in för att vara schyssta som bara kommer och förstör..

Men i alla fall. Jag träffade Marie senare och hon gör mig alltid gladare. Underbara kvinna. Jag fick ett superfint armband som hon bundit ihop själv á la machrame, tror jag det stavas. Makrame? Sak samma. När jag sen kommer hem är mitt mer än halvfulla paket cigaretter borta. BORTA. Det låg på balkongen, det kan jag svära på. Och det fanns inga cigaretter där. Okej om man råkat ta fel, men då borde det finnas ett till där? Men nej, det gjorde det inte. Horungar. ARG. Jävla otacksamma tjuvar!!

Jag är upprörd så jag är så glad att jag SLIPPER den här skiten snart, snart är det här mitt tempel igen, där jag kan finna ro när jag är upprörd. ARGHGHG.

Puss på er. <3

Min bror har gift sig.
Han är en man.
Han har en HUSTRU. Jag kan inte fatta't!

Och de var så himla vackra! Det var fullständigt underbart att få vara där, jag brukar inte gråta på tillställningar, särskilt inte bland mycket folk, men jag fick tårar i ögonen hela tiden under vigseln. Det var lite tur att jag blev tilldelad rollen som fotograf, för då hade jag något att fokusera på. Gick in i business-mode. Awesome. Men de var sååå fina, åh.. Jag hoppas jag får lägga ut en bild (SOM JAG HAR TAGIT :DDD) i nya fotobloggen sen.
Och måste bara peta in att jag är så sjukt nöjd. Bilderna vi tog innan vigseln var jättefina, rent av magiska. Var det jag eller var det bara bröllopsfén som var där och tog över kameran? Eller kunde de omöjligen bli fula? Jag hoppas det är min förtjänst i alla fall.

Det var i alla fall en heldag med ett vackert bröllop, underbar mat, jättetrevlig serveringspersonal (jag fick en ny väääään), god dricka (kanske lite mycket kände jag när jag kom hem), och en av de roligaste sakerna var att se våra släkter komma samman. Alltså Sols släkt + mammas sida av släkten + pappas sida ++++ alla Sol och Roberts vänner?! Sjukt! Alla grupperna är sjukt olika varandra, jag visste inte hur det skulle gå, om någon grupp skulle typ bli förnärmad. Men de gick sjukt bra ihop! Alla stormtrivdes och ja, jag är bara lycklig för att jag fick se min bror bli stor på riktigt, vuxenpoäng att vara gift liksom!
Och att dansa tryckare med baby var.. Magiskt. Det var en av de där få romantiska stunderna vi haft, då vi inte plojar oss eller tröttnar på varandra och känner att det blir för mycket gullegull. Kyssen som vi hade, det kallar jag en långtradare. Blir alldeles mjuk i hjärtat när jag tänker tillbaka, fan, jag är nog riktigt kär.

Men såklart, fanns det ju negativa sidor.. 28 myggbett på benen och fötterna. Vill inte räkna ihop resten, tre i ansiktet och två i hårbotten har jag märkt dock. Waaaaaat! De gillade mig mer än någon annan. Awsuuum.... Så särskilt snygg om benen är jag ju inte nu. Men det går över! Min bror har gift sig, whoopieee!

Puss på er AALLAAAA! <3

Why?

- Hittade KLÄNNINGEN, äntligen! Då behöver jag inte röra runt som en skållad mus imorgon och slipper låna. Yaay!
- Får kanske låna skor. NICE.
- Solade solarium idag. Bästbästbäst.


Fixade helt enkelt allt jag behövde fixa. YAAAY!

Bra dag. Nu blire tacos. Puss på er! <3

Jag tänkte skriva något men kommer inte på nu vad det var.

Jag mår inte bra.

Jag pratade med mamma för typ tre dagar sen btw och berättade om näspiercingen! Hon flippade och blev så upprörd att hon inte kunde stå stilla och därmed tappade täckning hela tiden, hon började tjafsa sen hörde jag inte så mycket mer så det jag hörde var typ "... WHITE TRASH!... FULT!... NÄSAN!... HEMSKT!..." teeeheee. Och när jag sa till henne att när (om) jag väl vill ta ut den kommer den se ut som en liten por. Knappt det. Ingen ska ju stirra på min näsa liksom, och jag har ändå några porer i ansiktet, jag har inte perfekt hy och jag har accepterat det. Palla bryyy siig. Men då började hon erbjuda sig att köpa massa krääämer och massa behaaandlingar, så mer eller mindre erbjöd hon mig en massa hy-produkter för sammanlagt kanske.. Tja, vad kan sånt kosta för den perfekta hyn, 2000? Mer? Näää.. It's not enough. I'm still gonna pierce my nose. :)

Puss på er! <3

Är det bara jag eller är livet helt allmänt jobbigt just nu? Typ, knappt värt att leva?
Phew. Nu är det sagt, eller åtminstone skrivet. Kanske jag fått ut det ur mitt system nu då.

Haha, jag och Sara häromdagen förresten:
Jag: Alltså! Vad har jag gjort hela sommarlovet! Ingenting känns liksom värt! Vafan ska jag säga när skolan börjar? "Jag har typ.. Varit hemma och storstädat"?! ... Känns som om jag angstar såhär hela tiden i slutet på varenda sommarlov. Är det så?
Sara: ...Mhm... Det känns lite så, ja... *låter väldigt tröttsam*
(STJÄRNA STJÄRNA!! Syrrans och mitt internskämt, moahaha..)

Happ. Bra att veta liksom, haha! Synd bara att jag inte har några fler typ sommarlov att se fram emot..
Jag kanske ska ta mig en tripp till Ica Ringen och se om jag kan få lite solsken i hjärtat igen tack vare en trevlig främling. Kanske det.

Puss på er! <3

Ps. Jag har kommit på vad jag ska säga till pappa om (NÄR!!) han försöker krama/hälsa på mig på bröllopet. Jag ska titta på honom med en kall blick men artigt litet leende (yes, I think I can pull that off) och säga "nejmen hej. Hur går det med faderskapstestet?" och trippa därifrån. Om han inte ska hålla på och ba "JAG HAR INTE RÅÅD", då tänker jag väl bara slänga en nonchalant kommentar som typ "jaha, så synd!.." och SEN trippa därifrån. Lagom drygt utan att vara värsta dramaqueenen. Yesssh. Ds.

Påtal om det jag skrev på facebook, och för att lyfta upp mitt humör litegrann så kollade jag lite klänningar.

För er som inte vet vad jag skrev så skrev jag "The quest for THE dress börjar idag!" för några dagar sen, men jag hittade som sagt ingenting. Så jag hittade några sidor och omg.

http://www.halens.se/Product/055253?sortBy=Default&sortDirection=Ascending&filter=aW52ZW50b3J5PUZhbHNl&mid=103&oc=036

Är den inte vacker? Jag blev helt breathtaken. Ska kolla imorgon i stan annars betalar jag fan för snabbare leverans, JAG VILL HA DEN.

Puss på er! <3
(PS Sol vad tycker du? Fin/passar? :DDDDD)

Två människor och två hundar. Jag fick mens idag. Jag tänker inte skriva om det idag eller överhuvudtaget nämna det mer. Eller jo, det ska jag visst det. Eller nej. AARGHGH idag har jag varit bajsirriterad och haft ont i huvudet, jag är inte van vid att det är fler människor här! Jag är van vid att det här är mitt tillflyktsställe när jag behöver ha det lugnt! Jag har haft ont i huvudet de senaste dagarna, jag måste passa på deras valp. Ingen annan gör det.

Min hall luktar hunddagis.
Mina händer luktar äckel.
Min katt spyr för att hon vantrivs, hon vågar knappt gå på lådan eller äta.
MIN hallmatta och mina skor håller på att bli uppätna!!
Jag orkar inte laga mat åt fyra och då får jag höra att det gnälls. GÖR MAT SJÄLV. Eller bara värm i micron om du är så jävla hungrig, det finns i kylskåpet liksom. Sluta komma hit och böla efter mat när vi var schyssta och gav er plats och mat fastän vi har 1000 spänn att leva på tills den 25'e som ska räcka till en klänning också. De är inte heller vana vid att bo i en lyhörd lägenhet... Så grannarna lär ju höra något av oss, stackarna, de som inte hört något av oss alls sen vi flyttade in..
ÅH! Fortsätter det såhär åker de ut eller så flyttar jag nästan tillbaka till mamma alltså. Även fast hon inte är hemma nu. Jag blir bara så jävla förbannad. Behövde bara skriva av mig. Det blir säkert bättre.. De ska ju bara stanna i "typ" en vecka har de sagt. Får se vafan det blir av det. Det är så jag sagt till Charlotte och blir det något annat av det får Bobo ta den smällen. Inte jag. Som han säger, jag ska egentligen inte säga till om ett skit för jag betalar ingen hyra! Ska väcka Bobs som har somnat i soffan så ska vi borsta tänderna och sova. Jag behöver det efter det senaste dygnet. ARGH.

Som my final word vill jag säga att Bobos mamma, Marie, är en ängel som får mig att skita i allt med uppfostran att göra och glömma bort att vara en bra "värd". Som hon säger, det är inte mitt jobb att laga mat åt dem och passa upp dem eller betala för dem! Hon är underbar den där kvinnan.
Puss på er! <3

Alltid när jag kommer in till stan, även om det inte är så ofta nu för tiden, kommer jag in i hela Stockholms-tempot. Gå snabbt, smidigt (enda gången jag faktiskt är det) och skaffa ingen ögonkontakt med någon. EVER. Och det viktigaste av allt: ha ingen hänsyn, för ingen kommer visa något sånt för dig. Okej, råkar du gå in i någon kan du väl säga ursäkta, fastän du vet att det var de som var ivägen... Välkommen till Stockholm, bitches.

Jag hittade ingen bra klänning idag. Aaaaah!! Höstkollektionen har redan kommit in till de vanliga affärerna (depp-mode. Är hösten verkligen så nära nu?) och då återstår bara de där balaffärerna. And how I hate them. Bara massa ryschpysch och glitter och paljetter. Plus att jag inte vet några bra! Tipsatipsatipsa mig nu! Jag vet om Scala, var där idag och ba.. Neh. Hittade en med perfekt färg som jag letar efter som var alldeles för enkel och tråkig och dålig kvalité för att vara värd 795 spänn. EHE. Så jävla tråkigt. Och inte för att uppröra någon heller, men varför är såna affärer alltid turkaffärer? Jag blev inte direkt förvånad, dock väldigt chockad, när en halvsvart liten sak sticker in näsan i mitt provrum och ba "går det praa häär?" JAA FÖRFAN det går skitbra gå gåå gågågå. Omg. No sense of privacy?

Snart kommer iaf Robban och hans tjej och bor här tillfälligt. Jag är orolig. No more gå runt i bara string, no more ligga och klia tuttarna öppet, no more sova med bara string.. Och min katt kommer avsky mig. Men ändå, man ställer ju upp för en vän. Eller ja. Bobos vän som släppte in honom när han behövde någonstans att bo. Så det känns schysst att ställa upp. Även om vi inte har en extra säng... Maaammaaaaa.... ;D

Puss på er! <3

Idag ska jag in till stan! Ser faktiskt fram emot att åka ensam, då är det ingen som tjatar om att de har ont i fötterna, behöver gå på toa eller vill hem osvosvosv... Nu kan jag bara ta min tid att leta klänning, vilket är ganska mycket på tiden eftersom bröllopet är om mindre än två veckor!! Måste plugga mer på foto också, iih, blir helt pirrig i magen av att tänka på det! Läskigt! Men fan vad coolt om bilderna blir sjukt proffsiga. :) Vad stolt jag kommer bli.. *Drömmer mig bort*

Och lite tråkiiigt. Jag läste igenom mailkonversationen med pappa igen från när vi bråkade. Alltså. Mail. Bara det säger hur sjukt feg och omogen min pappa är, och hur snål han är. Han vågar inte ens ringa för att tjafsa och skyller på att han inte har råd när han har både Tele2 och 3, och därför ringer gratis till mig och mina syskon. Fåååniiigt!
Det är konstigt hur man plötsligt känner sig vuxen ibland när man pratar med sina föräldrar och kan vara mer mogen än dem. Det är väl en del med att växa upp antar jag, att man får vara lite förälder ibland till sina föräldrar. Tråkigt, men sant.
Sorgligt ändå att pappa skrev för ett halvår sen att han inte ville se mig mer om han inte fick en skriftlig ursäkt (precis efter att jag bett om en ordentlig ursäkt, haha), men jag kan betta 10 000:- på att pappa kommer vilja kramas och pussas på bröllopet. Jag vet inte hur jag kommer bete mig mot honom om han försöker hälsa. Jag vill inte alls låtsas som ingenting, fan, han säger ju att jag är ett brevbärarbarn för fan. Min första plan var att bara hålla mig till mamma och verkligen visa att jag är på "hennes sida", men nu vill jag ju hälsa på Susanne, pappas tjej, och sådär.. Så jag har planer just nu på att bara stirra på honom om han försöker hälsa och typ säga "eh. Varför vill du krama mig? Jag är ju inte ditt barn, det har du ju själv sagt." hehehehehehehe.. Fast å andra sidan kanske mamma får skit då.. Som om hon erkänt att hon varit otrogen men det är det sista hon varit.. Eeeh. Vi får se! Kul ändå att vara lite bitchig. Me like att känna typ små djävulshorn sticka upp ibland. Teehee.

Puss på er! <3

Okej. Möhippan vill jag inte skriva så mycket om, men jag kan säga att vi hade jättekul. Jag hade jättekul! Men som det brukar bli när det är en stor grupp med tjejer så blev det massa dramadramadrama. Tjejgrupper, enligt mina erfarenheter, funkar inte när det blir fler än tre-fyra stycken. Blir ALLTID skitsnack eller bråk, så guys really is my thing. Men kul hade vi! Skitmysigt att moster kom förbi och kramade på mig när vi var klara i Arosfortet. <3 Saknar dem faktiskt, de är söta! Synd att alla bor så långt bort. Arosfortet är för övrigt något alla borde göra minst en gång i livet, fattar inte varför folk åker utomlands för att göra massa aktiviteter! Visst är det najs men vafan, en timma med tåg så är man på sitt egna privata fångarna på fortet, det är svårt och kräver kvickt tänkande, bra teknik och hyfsad fysik. Jag som inte har något av det klarade mig bra iaf och jävlar vad kul det var. <3 MÅSTE göras igen! Men dricka vin en hel kväll, naaaeee.. Fyfan vilken baksmälla man får. Jag brukar inte bli bakis, men vin slår sig i huvudet på en gång. Sen hjälpte det väl inte så mycket att jag drack säkert mer än en hel flaska för mig själv... Hujhuj..

I övrigt så vet jag vart jag ska söka jobb nu. Stötte på en trevlig "främling" som jag hade en trevlig konversation med där. Jag ska fan söka jobb på ICA ringen och strunta i hur jävla B det känns, det är ju nära och bra. Det är främst ungdomar där vilket ger en skön tillhörande känsla, även om butiken i sig inte är särskilt myspys. Men random people kan göra mycket. :> Me so happy.

Det är mycket blandade känslor nu, just nu är pömsig glädje det jag känner, även fast jag är skitförbannad på människan som nyligen hade stake nog att skriva till mig på facebook. Det krävs all min självkontroll för att förhindra mig själv att ragea sönder på denne. Människan har redan orsakat så mycket smärta och obehag i min familj, jag känner bara att jag vill sparka på dennes ansikte just nu och kräva att den aldrig någonsin kontaktar någon i min familj igen. Men mina syskon är konstigt nog vän med denne trots allt som har hänt, jag har ingenting att säga till om. Men det denne gjorde i helgen var för mycket!
Fuck it, Bobo sitter i vardagsrummet och spelar med en vän, så jag har stängt in mig i rummet och spelar lite lugn rock.
Ska försöka sova även fast jag verkligen verkligen inte vill sova här. Ska skriva mer om det imorgon.

Edit: Nej jag ska fan klaga lite redan nu på hela grejen med att sova här. Jag sitter just nu och lyssnar på lugn rock som sagt och hittar massa fin musik som jag älskar att sjunga till, bland annat Alter Bridge - Broken Wings och Blue October - Hate Me. Men jag vågar inte sjunga, det har varit en av mina största passioner i livet, trots att jag ändå inte är så bra på det. Jag älskar det ändå! Men efter att ha bott här nu i över ett år har jag bara slutat. Jag vet att Bobo inte tycker det låter bra, han skäms inte för att säga det. Och om jag sitter här och skrålar, även om jag tycker det är tyst, kommer han förr eller senare komma in och fråga vafan jag skrålar för. Han skäms, för han har besök. JAG HATAR att deppa ner min blogg men vafan, jag har ingen att prata med för tillfället, så då får det bli såhär!

Puss på er! <3

Gick upp ur sängen igår innan vi skulle sova för att gå på toa, mådde lite illa men tänkte att det går över. Blir skityr på vägen dit så jag måste ta tag i toadörren för att hålla mig uppe och i samma veva börjar ögonen rinna som fan, typ som att jag gråter. Men jag kände mig inte ett dugg nere, bara.. Konstigt. Så jag torkade ögonen och satte mig på toan. Efter några sekunder måste jag spola och trycka ner huvudet istället för att spy. Kooonstigt?! Har inte spytt bara sådär på flera år, wtf.. Inte gott att spy upp köttbullar, fyfaen. Men idag mår jag bättre, magen är fortfarande lite konstig, men jag är inte yr eller någonting. Fan vad weird! Jag åt ingenting igår (förutom lantchips) som inte Bobo åt, så om det varit typ köttbullarna eller någonting som gjorde mig illamående borde väl han också påverkats? Hoppas jag inte håller på att bli sjuk..

Puss på er! <3