Dear gravity, you've held me down in this starless city.
Idag ska jag in till stan! Ser faktiskt fram emot att åka ensam, då är det ingen som tjatar om att de har ont i fötterna, behöver gå på toa eller vill hem osvosvosv... Nu kan jag bara ta min tid att leta klänning, vilket är ganska mycket på tiden eftersom bröllopet är om mindre än två veckor!! Måste plugga mer på foto också, iih, blir helt pirrig i magen av att tänka på det! Läskigt! Men fan vad coolt om bilderna blir sjukt proffsiga. :) Vad stolt jag kommer bli.. *Drömmer mig bort*
Och lite tråkiiigt. Jag läste igenom mailkonversationen med pappa igen från när vi bråkade. Alltså. Mail. Bara det säger hur sjukt feg och omogen min pappa är, och hur snål han är. Han vågar inte ens ringa för att tjafsa och skyller på att han inte har råd när han har både Tele2 och 3, och därför ringer gratis till mig och mina syskon. Fåååniiigt!
Det är konstigt hur man plötsligt känner sig vuxen ibland när man pratar med sina föräldrar och kan vara mer mogen än dem. Det är väl en del med att växa upp antar jag, att man får vara lite förälder ibland till sina föräldrar. Tråkigt, men sant.
Sorgligt ändå att pappa skrev för ett halvår sen att han inte ville se mig mer om han inte fick en skriftlig ursäkt (precis efter att jag bett om en ordentlig ursäkt, haha), men jag kan betta 10 000:- på att pappa kommer vilja kramas och pussas på bröllopet. Jag vet inte hur jag kommer bete mig mot honom om han försöker hälsa. Jag vill inte alls låtsas som ingenting, fan, han säger ju att jag är ett brevbärarbarn för fan. Min första plan var att bara hålla mig till mamma och verkligen visa att jag är på "hennes sida", men nu vill jag ju hälsa på Susanne, pappas tjej, och sådär.. Så jag har planer just nu på att bara stirra på honom om han försöker hälsa och typ säga "eh. Varför vill du krama mig? Jag är ju inte ditt barn, det har du ju själv sagt." hehehehehehehe.. Fast å andra sidan kanske mamma får skit då.. Som om hon erkänt att hon varit otrogen men det är det sista hon varit.. Eeeh. Vi får se! Kul ändå att vara lite bitchig. Me like att känna typ små djävulshorn sticka upp ibland. Teehee.
Puss på er! <3
Och lite tråkiiigt. Jag läste igenom mailkonversationen med pappa igen från när vi bråkade. Alltså. Mail. Bara det säger hur sjukt feg och omogen min pappa är, och hur snål han är. Han vågar inte ens ringa för att tjafsa och skyller på att han inte har råd när han har både Tele2 och 3, och därför ringer gratis till mig och mina syskon. Fåååniiigt!
Det är konstigt hur man plötsligt känner sig vuxen ibland när man pratar med sina föräldrar och kan vara mer mogen än dem. Det är väl en del med att växa upp antar jag, att man får vara lite förälder ibland till sina föräldrar. Tråkigt, men sant.
Sorgligt ändå att pappa skrev för ett halvår sen att han inte ville se mig mer om han inte fick en skriftlig ursäkt (precis efter att jag bett om en ordentlig ursäkt, haha), men jag kan betta 10 000:- på att pappa kommer vilja kramas och pussas på bröllopet. Jag vet inte hur jag kommer bete mig mot honom om han försöker hälsa. Jag vill inte alls låtsas som ingenting, fan, han säger ju att jag är ett brevbärarbarn för fan. Min första plan var att bara hålla mig till mamma och verkligen visa att jag är på "hennes sida", men nu vill jag ju hälsa på Susanne, pappas tjej, och sådär.. Så jag har planer just nu på att bara stirra på honom om han försöker hälsa och typ säga "eh. Varför vill du krama mig? Jag är ju inte ditt barn, det har du ju själv sagt." hehehehehehehe.. Fast å andra sidan kanske mamma får skit då.. Som om hon erkänt att hon varit otrogen men det är det sista hon varit.. Eeeh. Vi får se! Kul ändå att vara lite bitchig. Me like att känna typ små djävulshorn sticka upp ibland. Teehee.
Puss på er! <3
Kommentarer
Postat av: Sara
Åhh.... Be a bitch! Det är roligaste så!! :D
Trackback
