disposableteen

Alltså jag har tänkt mycket på vad jag egentligen vill med livet och vart jag är påväg, vad vill jag bli? Jag vill ju egentligen vara som sagt, intressant och strukturerad, när jag egentligen är flummig och hit och dit och upp och ner. Jag är överallt och ingenstans, på samma gång, men jävligt snabb på att dra ett dåligt skämt, i tid och otid. Men inte fan kan jag bli komiker, jag skulle bara stå uppe på scenen och skratta åt mig själv.. Toorrboooll...

Men jag önskar jag var kreativ! Jag önskar att jag kunde måla kanske, sjunga och spela piano riktigt vackert. Men jag har så korta fingrar att jag måste vara överallt på tangentbordet för att ens kunde skriva det här inlägget. Och jag sitter på en laptop.

Något jag har funderat mycket över senaste veckan är ju dock skrivandet, helt fullständigt seriöst. Jag har alltid haft talet och stavningen down, okej att jag snubblar över mina egna ord när jag talar, säger fel och biter mig själv i tungan i tid och otid (främst otid), men skärper jag mig kan jag få ur mig logiska ord då och då, väldigt ofta förvånar jag mig själv faktiskt, sorgligt nog, jag som är så jävla bra när jag bara lägger manken till!!

Idén till skrivandet kom ju dock upp på ett lite tragiskt sätt (tanken kom upp igen ska jag väl säga, har skrivit hela mitt tonårsliv och nog innan det också), efter ett försök till dirty-talk blev reaktionen att jag borde skriva sexnoveller typ. Yeas honey, sätter mig vid datorn dirr. Thank yoooou..

Men han kanske har rätt. Inte om just sexnoveller.. Fan vad pinsamt om det skulle bli seriöst.. "Jaa mamma, jag har fått en bok såld! Du får aldrig någonsin läsa den!". Men minns min svenskalärares frustration, för om jag bara lämnat in uppgifterna i tid hade jag fått MVG utan större ansträngning. Jag minns min bildlärare som fick små texter till mina fula klotterteckningar, fick tillbaka som svar "du är ju riktigt bra på att förmedla känslor i alla fall, men nå VG i bild blir det nog inte..", sen skällde jag på henne då läraren vi hade precis innan henne i princip lovade mig ett VG för han tyckte jag var fenomenal, då fick jag ju det. Hehehehe. Men det var inte det detta skulle handla om!

Så, jag kan måla upp bilder och miljöer och känslor med ord, rätt så bra. Jag vet att jag kan det, jag har drama ut i fingerspetsarna (märker ni det, kära ni?), och jag har talet och stavningen (lite slarvfel sådär), men... Sen efter det? Vad fan ska man skriva om, ska det bli seriöst? Det enda jag känner att jag vill skriva om, det är mig, jag känner att jag har så mycket tankar och funderingar att skriva om, allt jag varit med om och tänker vill jag delge, jag vill bara öppna folks ögon och få dem att upptäcka nya saker. Kan jag göra det i fiction kanske?... För tbh, mitt liv ain't that interesting. Note to self, måste sluta med svenglish hela tiden.

Alldeles för långt inlägg!! Jag måste typ skaffa en anonym blogg så länge där jag kan skriva ut alla mina funderingar, kanske det. Nä, ni kommer nog inte få den.