You know you haven't got your daddy's eyes.
Har tänkt och kommit fram till en sak, jag vill inte ha någon kontakt med min pappa. Alls. Kunde ju bli väldigt ledsen förut över hur det blivit och att man inte riktigt har någon fadersfigur. Men efter att ha träffat honom idag och vi skulle prata som om ingenting hade hänt, ingenting hade sagts, nämen vafan.. Jag kan bara inte det. Med pappa är livet en enda dramasåpa med intriger, falskhet och roller som man spelar, det är ingenting jag vill ha i mitt liv eller känner ett behov av. Kände inte att det var särskilt speciellt att träffa honom heller, kände ingenting, ingenting! Ville dock bara att han skulle vara tyst när han var tvungna att säga till ALLA som vi träffade att "det här är mina döttrar!!".. Ah, som du aldrig hör av dig till, ja, cuuuute!
Så fucked up också att han inte frågar hur jag har det, vad som händer i mitt liv? Det var JAG som självmant berättade att jag mår bra och har gjort slut med Bobo, då får jag bara höra att han har redan hört det från Richard. OCH?! Han hade åtminstone kunnat fråga varför, eller bara frågat hur jag mår efter allt? Nu ligger jag inte direkt (eller.. Knappast) i ett hörn och gråter varje kväll, men tänk om jag hade gjort det? Och han har inte ens anständighet nog att fråga?
Har varit igenom nog med drama, jag vill inte att mina framtida barn ska träffa honom och bli skadade och sårade, jag vill inte att framtida pojkvänner ska träffa honom för han är bara dålig. Han är som han alltid varit, sprider drama och ilska vart han än drar fram, vilken svag människa han är egentligen.. Jag är för bra för svaga människor som han, som bara spelar och ljuger för att behålla sin roll som störst, bäst och vackrast i sin trångsynta värld.
Och efter att ha skrivit av sig och fått ur sig lite tankar är det perfekt läge till att sova! Jag är faktiskt dödstrött och fryser ganska rejält här vid datorn... Men innan jag säger godnatt så vill jag säga att jag vill inte ha någon sympati, tyck inte synd om mig, vad farsan gjort och sagt är in the past och jag har redan tyckt alldeles för mycket synd om mig själv under min livstid. Vem behöver en skitpappa när man har en ängel till mamma? Jag mår bättre än vad jag gjort på väldigt länge! Så godnatt på er mina vackra prinsar och prinsessor!
Puss på er! <3
Kommentarer
Trackback