This scares me so much.
Jag känner mig så ful.
Jag önskar någon kunde ta mig härifrån, vi flyttar till land där ingen ser ner på en för att man ser ut på ett visst sätt, eller lyssnar på en viss musik...
Jag kan inte hjälpa det, jag måste fråga mig själv.. Är det värt det? Är det värt att förlora kompisar, är det värt alla jobbiga dagar? Är det värt att se ut som jag vill, att stå för hur jag ser ut, vad får jag ut för det? Kalla blickar, hatad.. Men jag vill se ut såhär.. Jag vill så gärna vara någon annan samtidigt som jag hellre skulle vilja dö än att vara någon annan än just Kicki. Och vill ni veta det ironiska? Jag är inte ens Kicki egentligen. Jag är Christina.
Och jag HATAR henne.
Hon är alltid där, den jävla horan.
Jag känner mig splittrad."
Jag kan inte förstå att jag skrev det här en gång i tiden. Jag hittade nyss flera utdrag från min allra första blogg, innan jag ändrade mig och blev positiv. Inte undra på att det känns som om det var flera år sen det här hände, för jag känner inte ens igen mig själv. Jag kan inte förstå att jag varit så full av hat och ångest, hela tiden.
Det värsta är att det här inte ens var så längesen! Gissa när? 22 augusti FÖRRA ÅRET! Det var lite mer än ett år sen! Det är ingenting! Jag var femton år.
Det är läskigt hur mycket man kan förändras, det är äckligt hur man ser att man skrivit och man tänker att jag aldrig skulle kunnat skriva det, men det gjorde jag. Det är skrämmande. Det finns mycket jag skulle vilja citera, men jag sätter upp just den här texten för att jag vill att flera ska känna er träffade. Se förbi era jävla fördomar och se hur de mår, äckel. Jag mådde skitdåligt för att ingen ville veta av mig pga hur jag såg ut! Inte undra på att jag hade dåligt självförtroende!
Åh, det är som Erik och jag kom fram till förut. Människor är så dumma och ytliga.
Nu har ni alla fått se en annan sida av mig. Hur känns det?
Puss på er. <3
Det var en bra slutsats tycker jag.
Själv skiter jag i vad andra har att säga om min stil :)
Kanske är det rätt lätt för ingen kan riktigt definiera den. jag lyssnar inte riktigt på rätt musik för att vara emo och har inte riktigt rätt kläder hela tiden heller så ingen kan riktigt specificera mig och det har jag vunnit på.
En gång i tiden var jag ju metallskalle och att vara metal är ju inte direkt en förolämpning det heller. Sen att det kommit något random "bög" lite här och var skrattar jag bara åt liksom. :P
Men jag kommer ändå ihåg hur det var innan jag bestämde mig för att sluta bry mig. Då var jag utsatt. Liten och svag, utanför och annorlunda. Försökte passa in men det gick inte så bra.
Det är tack vare att jag bestämde mig att skita i allt, att käfta emot, att sluta bry mig som jag började må bättre. Hade aldrig blivit så nöjd med mig själv som jag är nu om jag aldrig gjort det. ^^
Kort kommentar blev lång, jag ber om ursäkt. :*
ha en fortsatt trevlig kväll:)
Jag gillar den sidan, faktiskt. Säg vad du tycker och fräs lite oftare, det håller en stabil liksom.
Såd att du hade haft kul igår! Härligt, sånt är najs att höra.
Ha det bra, Kicki <3
