disposableteen

Ni som har mig på bilddagboken vet redan vad som har hänt, för er andra kan jag bara säga att min älskade storebror, min förebild som lärt mig allt jag kan och står för, satt i den där totalkrossade bilen på bilden. Han är rätt så okej, men han bröt ett nyckelben (antagligen där bältet satt) och näsan. Och jag pratade med honom igår när han skulle berätta för mamma, han lät så liten och förvirrad och jag blev så ledsen. Jag är glad för att han mår bra såklart men jag kan ändå inte sluta gråta. Jag åkte hem från skolan tidigt idag för att jag inte orkade stanna kvar och låtsas som ingenting, träffade på Therese innan jag åkte hem. Det skönaste jag vet när jag har problem är att åka hem till någon och ta del av deras normala familjeliv. Men så fort jag kom hem så började tårarna falla igen. Jag orkar inte med det här.

Jag måste städa mitt rum också, för älskade storebror ska komma hem hit och sova här i mitt rum. Jag vet inte vad jag ska göra, jag känner mig elak men jag kommer inte orka se honom så.. Trasig. Jag kommer inte kunna vara hemma. Eller så kommer jag bara gömma mig någonstans. Kanske gå upp till den nya lägenheten och sitta där i en tom lägenhet. Hellre det.. Jag kommer inte orka vara här, alla kommer vara så låga.
Så om någon känner för att träffas och få mig att tänka på annat så snälla, smsa mig. Vi kan se en film eller plugga eller vad som helst. Bara jag kan få glömma bort mina problem hos någon, bara jag kan få muntra upp mig själv. Snälla.

Puss på er.